Sidor: 368
Originalets titel: Percy Jackson and the Olympians - And the titan´s curse
Serie: Percy Jackson 3
(OBS! Den här recensionen innehåller jättestora spoilers för Monsterhavet, andra boken i Percy Jackson serien.)
"Dörren ledde ut i ett mörkt kapprum. En bit bort hördes ljudet av släpande fötter, och sedan ett stön av smärta. Jag tog huven av Tidvattenvåg. Pennan växte i min hand, tills jag höll i ett meterlångt grekiskt bronssvärd med fästet lindat med läderremmar. Bladet lyste svagt och kastade ett gyllene sken över rader med omklädningsskåp. Jag började småspringa, men när jag kom till andra änden av korridoren var det ingen där. Jag öppnade en dörr och upptäckte att jag var tillbaka i vestibulen. Vad skulle jag göra nu? Doktor Thorn syntes inte till någonstans, men barnen di Angelo stod på andra sidanrummet och stirrade på mig, lamslagna av skräck."
Percy, Annabeth och Thalia får ett nödrop från Grover som har hittat två nya halvblod på en militärskola. Men problemet är att skolans rektor är ett monster som till varje pris vill förinta halvbloden di Angelo. Monstret doktor Thorn verkar till synes övermäktig halvblodshjältarna, ända tills gudinnan Artemis och hennes jägare lyckas besegra honom, men till ett högt pris. Monstret har tagit Annabeth. Samtidigt som Percy förbreder sig för att ge sig av och rädda Annabeth, som han är säker på att hon lever, så ger sig Artemis iväg för att spåra det fasansfulla monstret som enligt profetian kan orsaka Olympens undergång. Nu måste Percy, Thalia och jägaren Zoë nattskatta ge sig ut på ett uppdrag för att rädda gudinnan Artemis, men framför allt, Annabeth.
Oj vad jag älskar den här serien. Det är en så häftig värld som Rick Riordan har skapat, och jag har fastnat totalt i den. Det är flera saker som jag gillar extra mycket med den här boken. Jag tycker att det är jättekul att få läsa om Thalia, Zeus dotter, och älskade verkligen scenen där hon och Percy duellerade. Det är kul att få läsa om när barnen till två av De tre stora mäter sina krafter med varandra. Det är typ såna fantasy-scener som jag har velat läsa ända sen jag började läsa fantasy (vilket är väldigt länge sen). En annan grej som jag också gillar är zombierna. Även om de är typ hälften skelettkrigare så gillar jag dem och tycker att det är kul att läsa om dem. Jag tycker att det märks att karaktärerna har blivit äldre sen t ex första boken. Det märks att de är fjorton nu och inte längre tolv. Men det som jag gillar aldra mest i boken är upplösningen och slutet. Oj oj vad bra det är. Det är den första gången i serien som boken lyckas väcka lite känslor i mig. Här förstår man varför boken heter "Titanens förbannelse" och det är fullkomligt fantastiskt. Och det absolut sista som händer, DET ÄR JU FULLSTÄNDIGT GENIALISKT! Det är också kul att få träffa gudarna igen. Och det är ju ganska kul att Percy döper en koorm till Bessie.
Du kan beställa boken här och här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej! Vad roligt att du vill lämna en kommentar här på min blogg :) Jag kommer dock ta bort sådant som jag inte tycker är passar här på bloggen.